fredag 29 januari 2010

Fröer värda att vänta på.



Glaucidium palmatum, Lunddockan är en växt som jag varje år sår i drivbänkarna utomhus när de lustiga fröhusen mognar på moderplantan och så spar jag några torkade fröer i kaffefilter som jag sätter inomhus, jag vet att chanserna till groddning minskar men om det lyckas blir ju sådden bara till för skoj skull(!) Och plantorna får den bästa omvårdnad. Visst är det väl en växt som är värd all kärlek man har och den ger så mycket glädje tillbaka. Tidigt på sommaren kommer de arttypiska bladen med knopparna snart efter och som en sann vän finns den kvar på sin växtplats år efter år för att belöna sin ägare med fler och fler blommor, de skiraste sidenskimmrande lilablå kronblad. Försöker även så den vita arten men hittills , efter 3 år, har de, småplantorna visat sig vara lika lila som mina egna. Jag tror nog att jag berättat om växten förut men va gör det, det kan aldrig bli för mycket eller för många av en så vacker och beundrad växt.

1 kommentar:

  1. Lunddockan är mycket åtråvärd, den har inte kommit till min trädgård ännu.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera