Överlevare!

En tung suck av lättnad lämnar mitt bröst när jag äntligen ser att min Anemone trullifolia har klarat vinterns härjningar galant. Hur jobbit ska det att vara att vara en ansvarstagande perennägare igentligen, här springer jag runt och spanar efter livstecken dagarna igenom och om...om den lille plantan inte kommer upp då blir det ranskning av skötsel, utebliven sådan förståss. Men visst är våren glädje framför allt, nu kan jag frossa i småplantor och planera blomlådeplanteringar i sömnen. Har ni sett en vackrare blå färg än den som kommer att bli på anemonen här brevid, kanske den knappt blir slagen av meconopsis betonifolia, den blåa bergsvallmon eller så tycker då jag, att det är dött lopp. Jag har några dianthus på gång på väg upp i sådderna för året, Dianthus integer ssp. minutiflorus och Dianthus petraeus. Omplantering gäller snarast!
Det kommer mera...och då blir det roligt! STA kom till stan igår, vi träffades för att skapa en grupp här i Gävle och det ser vi verkligen fram emot...nu är det svettigt att hinna med allt i trädgården och nu var det dax att gå ut i det gröna igen.