Hundtandsliljornas tur att tittar upp.

Erythronium dens-canis 'Rose Queen' har äntligen visat sina blommor. Jag har flera sorter av hundtandsliljor men Rose var årets första. Jag brukar beställa från Botanicus och varje år skickar de ut sin katalog med läckerheter och då är jag fast direkt. Alltid är det någon ny hybrid som beskrivs så lockande att man bara inte kan låta bli att beställa. Bladen är så fina med den typiska marmoreringen man ser direkt att något fint är på tillväxt och inte blir då jag besviken. Det är en utmärkt lundväxt som gärna vill växa i en väldränerad kalkfri jord i halvskugga. I mitt torvblocksparti står en 'Snowflake', den vanliga gula, E. tuolumnense, har jag vid dammen. Äldst av dem alla är den gula och där har även småblad i klungor växt upp brevid moderplantan, kanske jag ska gräva upp och dela dem för att få mera av dem, undrar bara när det är bäst tid för delning och var de ska bo men det kan aldrig bli för många...jag kommer säkert att kryssa för någon ny art i katalogen också...

Magnolian blommar!

Magnolia loebneri-hybriden 'Merrill' blommar just nu i min trädgård, enligt boken Magnolia av J L Söderberg och A-M Åsheden är arten snabbväxande och mycket härdig, (och härlig!) Den klarar zon 4 och har citrusdoftande rent vita blommor. Jag älskar de bomullstusslika blommorna och den nyutslagna busken får människor på kvällspromenad att stanna till och utbrista i ett ooooh, kan magnolior verkligen växa här? Javisst det är bara att prova, leta upp ett lämpligt ställe i din trädgård, ett microklimat som är rätt anpassat med skydd från vind och stekande solen.
Jag har väl haft tur, igen med växtligheten men så har jag också bäddat ordentligt i grunden där den står med en kompostlimpa från tre år sedan. Har snappade upp att magnolian behöver halvt förmultnat växtmaterial för att trivas. Under trädet står det några vit och röda frösådda julrosor för att hindra att någon, jag troligen, går på dess rötter som är speciellt känsliga. Alltför drottningen bland buskträd....

Min drottning.

Min drottning, ni behöver inte välja en annan blogg bara för att det är lite insekter här idag utan de är alla arbetare i min trädgård och kanske i en och annan grannes också. Flitiga som bin heter det ju och det anses även vi trädgårdsodlare vara ibland och speciellt så här års när grannen ligger och blir solbränd och jag går omkring med skottkärran och samlar ihop förra sommarens stolta blomspiror och bruna blad. Riddarsporrarna är liksom som skräpigast av alla mina perenner, så klart att julrosens fjolårsblad inte är så vackra men de bjuder inte in grannen att sno in sig som de högväxande Delphiniumarterna gör. Jag har sått den rosa i år D. 'Rose Butterfly' får väl se om den passar med de blå i rabatten längs vägen. Där har vissa plantor drabbats av mjöldaggsom några år, troligen orsak ett för trångt läge så då ska det kastas om man har hjärta till det och ersättas av andra perenner. Bina gillar sälg, vårlök, bärblommor och blommande lindar och det finns det gott om här hemma omkring så det blir lite honung varje år lagom så det räcker till ägarinnan med make. Så klarar vi vintern, med en värmande kopp te och en tesked honung, jag med en frökatalog i knä och maken har ju en golftidningen istället. Men nu är det lång till mysiga vintern.....och tur är väl det! Soliga våren väntar då dig...

Mandelträd.

Här har vi nu mitt blivande mandelträd, en överraskning som väntade på mig i växthuset idag bland flera andra groddade sådder. Fritellaria pallidiflora, blek klocklilja är en av dessa hittebarn, hur skoj som helst! Nu är det bara handhavandet av dessa groddar som är lite osäkert. Tydligen ska de stå kvar i krukan ständigt fuktiga och ha en sommarvila med gulnande blad innan de ska pricklas ut?! Kan detta vara sant? I alla fall var jag in på A&T´s trädgårdslista och kollat upp hur proffsen gör men det känns fortfarande osäkert hur jag kommer att göra. Sen att det är säkert ett hundra tal på gång i krukan, det här blir svårt att hålla koll på och hur ska jag kunna låta bli att dela på stråna då de ser alltför trångbodda ut?! Mandelträdet var lite svårt att placera i sin kruka då roten och grodden snodde runt varann, det fick bli en liggande variant och så stannade den kvar i växthuset på tillväxt. Annan sådd som har grott är den vita tolvgudablomman, Dodecatheon meadia 'Album', helt grönt i mjölkkartongdelen som legar 3 månader i kylskåpet i källaren och nu sen en vecka stått i växthuset, nä nu ska jag ta en lott! Man ska passa på när det är som ett frihjulande i nerförsbacken. Hoppas ni har fått fart i era sådder också för då leker livet och alla de små måste pysslas om och det älskar jag.......

Änglarna är här

Änglapelargonen är på gång. Här hemma har det varit tjockt med sticklingar sen i januari på golvet i mitt uterum. Nu börjar de sträcka på sig och bli gängliga och vill säkert ha lika stor kruka som moderplantan för att stå sig hela sommaren. Har hört att 5l jord i en lerkruka får de små liven att utvecklas till sitt bästa fullt ut och vem kan neka dem det? Länge har jag undviket de engelska sorterna då jag inte vill ha nägra besvärliga typer att fjäska för, men va fel man kan ha! Denna lilla planta av P. ’Black Knithe’, som jag nästan är säker på att namnet är, överraskade mig igår med att blomma utan krus...de flesta av mina vanliga zonale står fortfarande och stampar för jag har inte bytt någon jord än men jag vet att det är dax och jorden är inköpt. Det är krukor som fattas, en storlek större. Visst är det svårt att få tag i riktiga krukor, jag vill inte ha sådana som "fjällar"av ett skinn då de står ute i sommarsolen, de verkar ha doppat dem i lervällnig för att täcka över skavankerna och se fina ut på utsidan så man köper dem, intet ont anande. Har varit upp till Gränsfors krukfabrik i Hälsningland och fyndat svensktillverkade av andra sortering och då var det jag som blev nöjd...köpte även några med stämpel på, de var mumma! och gjorde sig på plats här hemma med stora pelargoner i. Jag tog med några sticklingar till jobbet idag för att smitta några av kamraterna med pelargonfrossa så vi kan byta skott och prata om viktiga växtsaker på kafferasten, gick sådär "vill inte ha någon blomma som måste skötas om" fick jag höra men jag vet att de ändrar sig snart och då får jag napp och då kommer de tillbaka och ber om en....

Överlevare!

En tung suck av lättnad lämnar mitt bröst när jag äntligen ser att min Anemone trullifolia har klarat vinterns härjningar galant. Hur jobbit ska det att vara att vara en ansvarstagande perennägare igentligen, här springer jag runt och spanar efter livstecken dagarna igenom och om...om den lille plantan inte kommer upp då blir det ranskning av skötsel, utebliven sådan förståss. Men visst är våren glädje framför allt, nu kan jag frossa i småplantor och planera blomlådeplanteringar i sömnen. Har ni sett en vackrare blå färg än den som kommer att bli på anemonen här brevid, kanske den knappt blir slagen av meconopsis betonifolia, den blåa bergsvallmon eller så tycker då jag, att det är dött lopp. Jag har några dianthus på gång på väg upp i sådderna för året, Dianthus integer ssp. minutiflorus och Dianthus petraeus. Omplantering gäller snarast!
Det kommer mera...och då blir det roligt! STA kom till stan igår, vi träffades för att skapa en grupp här i Gävle och det ser vi verkligen fram emot...nu är det svettigt att hinna med allt i trädgården och nu var det dax att gå ut i det gröna igen.

Överraskningarnas tid!

Härliga vårkänslor vällde fram när jag idag hittade nyutslagna små skönheter som den här, så söt eller hur? Jag har gått runt flera varv i trädgården, för att se och ta in allt som händer. Nu, när allt går så fort får man verkligen anstränga sig för att hinna med i svängarna, från att det ligger en snödriva på en meter, till nyutslagna blåa blommor på min Hepatica transsylvanica, Ungersk blåsippa, det tog bara på en dag, eller högst två. Längst ner i hörnet kan man också se ett annat växtfynd som börjar vakna och sträcka på sig, Soldanella (miniart). Dessutom har jag börjat ställa ut tomaterna, sådder av perenner och omplanterade ettåriga i växthuset med väv över på natten och dörren öppen på dagen så bina kan pollinera persikoblommorna. En värmeböljan slog till här i början av påskhelgen, ja tydligen är vädret lika fint i hela vårt långa land, otroligt va det gå undan med att få bort vintern, bara det nu kan lugna ner tempot lite så vi hinner njuta av vårlökarna innan frukträden börjar blomma. Imorgon ska rabatterna befrias från ogräs och gamla vissna löv för att släppa fram vårlök och perenner, så då är det kratta och sekatör som gäller. Hoppas nu bara att det inte är för tidigt men kvar kan det inte vara för då hemmas tillväxten och plantorna växer ojämt så jag börjar väl så för vi se vad vädret har att komma med och så får jag rätta till om det blir alldeles fel, kratta över igen, roligt är det att trädgårdslivet äntligen har startat för året...

Vintergäck

Som jag har spanat efter mina små solar, Eranthis hyemalis 'Aurantiaca' och nu kommer en liten men knappt, ser ni att blomman inte har någon stjälk alls, hoppas att den växer av regnet som likt en dimma sprejas ut här i kväll. Ett tag fick jag för mig att de var helt utdöda, ve´och fasa men nu visar det sig att jag hade fel tur var väl det för jag älskar dessa vårens budbärare. Jag har sett att en Estnisk fröfirma har av en vit sort och hur jag ska komma över en påse av den blir intressant att följa...eller den dubbla 'Flore Pleno' kan vara värd en insats att jaga ifatt. Kanske finns det redan en sådd där ute i min trädgård för någon som jag vill ha ena våren har jag redan skaffat, gissa vad man kan bli förvånad i början av maj när groddar av efterlängtade arter plötsligt tittar upp i mina krukor. Vårminnet kan vara att jag önskar mig något men bortglömt är att jag fick tag i lyckofröerna på sommaren samma år. Glad Påsk önskar jag alla.

Min första krokus

Här har jag hittat min första krokus för i år...inne i lavendelbusken, visst är den vacker med sina vita kronblad och orange pistill! Solen silas igenom riset och det kanske är tur för blomman då den håller bästa formen lite längre. Jag har blivit lite solbränd idag fastän jag bara var ute på lunchen, äntligen! Nu känns det verkligen att våren är här och det är så härligt att gå runt i trädgården med kameran och ta kort på allt som vågar titta upp trots risken för bakslag i väder och hotande frostnätter. Nu är det som sagt den bästa tiden för en trädgårdsamatör som jag och då gäller det att hålla tempot uppe på omplantering av småplantor till egna byttor och jag har flera sådder som bara väntar på att få sin chans att få visa vad de kan. Jag beställde två, fröbeställningar från STA och "omgång två" har inte fått någon plats än att få växa på, "mycket vill ha mer" kanske jag har tagit i lite för häftigt men jag älskar de alla och vill gärna att de får det bra och en plats i solen. Några fröer blev kvar från i fjol men nu ska de också få komma i jord i år och bevisa att de är det bästa sorter som finns...

Pulsatilla vulgaris

Vilket härligt väder vi har haft i helgen och det har även lovats att vi får behålla det några dagar till...måtte det räcka ända till sommaren. Min Pulsatilla vulgaris, backsippan har skickat upp sina lustiga och luddiga tentakler för att känna hur vinden blåser, snart klär den av sin päls och sen låter den sin ljuvligt ljusrosa blomma slå ut. På vissa ställen i mina rabatter ser jorden uttorkad ut men jag kan, måste, ha fel för snön har just lämnat en massa fukt efter sig. Annars är det nog inte så bra för blomman om det är för torrt, håll tummarna för en riktigt blomrik vår och mig gör det inget om det kommer någon regnskur eller två, på nätterna. Rensade lite ogräs idag när jag synade mina rabatter med min kamera, det är så lätt att dra bort rötterna nu när allt är i vila, samtidigt klippte jag ett av äppelträdens vattenskott ja inte riktigt på samma timme men nästa ialla fall. Det är härligt att få börja röja efter en lång vinter och tiden tänjs för att räcka till. Har även P. vernalis på gång, Mosippan. Jag har fått fröer genom STA och det finns ännu fler sorter att provså! Härligt är ordet sa Bill, rälit var ordet sa Bull, rälit vad det finns mycket kvar att prova på att så...

Äntligen vår!

Nu håller trädgården att tina upp, det är äntligen vår! Snön drar sig tillbaka och därunder finns redan alla mina älsklingar på gång med sina blad och knoppar. Jag tror att denna "kämpe" på bilden är en primula, även trädpionen är i startställning med sina röda bladspjut och mer spännande blir det redan i morgon för solen ska lysa hela helgen enligt metrologerna och snart är all snö som borttrollad, dessutom vi har "varma" nätter som skyndar på vinterns fall. Jag har sett blåsippor med knoppar i marknivån, Lewisiornas bladrosetter och pärlhyacinternas otaliga gräslika blad och alla välkomnar de våren med näpet nyvakna spirande livsglädje. Hoppas på att snart få se livstecken från vintergäcken och hundtandsliljorna, julroserna och magnolierna för att inte tala om alla sådderna i växthuset som jag vill bli överraskad av för att de lyckas gro trots alla mina tafatta försök och snopna fel.