Överraskningar i vårsolen.

Här har jag två av mina bästisar, Ranzania japonica och Pulsatilla patens.

De båda dyker upp från ingeting, utan förvarning om att "nu är jag på väg", eller något tecken på "var nu beredd så kommer jag". Plötsligt bara finns de där i rabatten och jag blir alltid, varje år, lika förvånad och glad, tänk att de överlevde den hård vintern än en gång.

Ranzanian ger mycket frön så då sätter jag nyskördade frön varje år men de plantor som jag planterade i mitt woodland i fjol är för små för att blomma i år men den som väntar får se...något storslaget, så om jag är "på tårna" och letar efter osynliga tecken i slutet av maj nästa år så är min lycka gjord.

Trevlig Pingst allihop, vi trädgårsamatörer får verkligen en lyckogörande hänryckningsportion varje år, ta ledigt en stund och njut av din trädgård, "det muromgärdade paradiset".