Så nu är den härligaste tiden på året här, då man bara strosar runt i trädgården och inspekterar allt som överlevt vinterns härjningar och av vårsolen fått kraft att titta upp igen. Och det blir det så många glada återseenden och några nya. Fastän jag inte anser mig vara särskilt glömsk så blir jag överraskad av allt det nya som spirar, har jag verkligen satt något här? Och vad är nu det som kommer där? Värst var det i år, jag blev så överraskad (och lite rädd för min egen skull) över fyra drivbänkar som smälte fram i potatislandet, va? Hur kan jag ha glömt att jag efter skörden i höstas tog platsen till att plösa ner mina frösådder som inte gick till försäljning på vår växtmarknad då jag var bortrest, men jag hade glömt och blev jätteglad för min stora upptäckt. Apropå glad, här ser ni mina fådda Cardamine glandulosa, (eller C. glanduligera) Ungersk Tandrot, den är en ny bekantskap och för första gången blommar den i min trädgård, ack! Så fin. Det finns fler sorter ute på marknaden och risken finns att de kan bli fler som få flytta hem till mig....efter sommarens STA-växtmarknad.
Känner igen det där med att glömma bort, men kära återseenden blir det, då jag drar mig till minnes. Toppen att få inspektera trädgårn i april.
SvaraRaderaHa en bra vecka!
Ibland är det visst bra att man glömmer;) Händer här ständigt...men om alla är lika trevliga som dina är inte så säkert. Men trevliga överaskningar verkade vänta på dig!!
SvaraRaderaHa det gott