Nu är det riktigt förkylt!

Nu känns det riktigt tungt, här är min vårlöksrabatt som jag har väntat på i en månad att den ska komma igång och förgylla min tillvaro och ge hopp om vårens framgång, men pytt! Och dessutom har det kommit mer snö sen jag tog bilden, jag tittade just ut genom mitt fönster för att få en nulägeskoll...och det snöt sig, inga lökar syns än fastän jag vill så gärna...lite Lucia-toner i textrytmen kan signalerar ett bakslag för våren. Och så är jag förkyld också, missade både våren och Trädgårdsmässan va det verkar! Nu vet jag ganska väl hur det är, jag brukar vara på mässan varje år men att ha varit där igen måste ialla fall vara det bästa hur jag än försöker ge mig tröst. Det kommer en vår sjunger man i sången men när behagar den komma hit!? Visst gror det inomhus och vissa sådder står i mitt växthus redan så lite kan jag väl ändå medge att det går åt rätt håll. Att hålla ut är svårt! Jag kastade en sådd idag, Pelargonium tongaense, scharlakanspelargon, intet liv så lång jag kunde se, kändes bra att få städa bort briketterna som bara stod och stampa och tog plats....om våren får utrymme kanske den kommer...

Nu blommar det...

Nä men nu blommar det....och inte är det lite heller!

Citronträdet är magnifikt just nu, både att se på och att få känna den säreget goa doften av. Jag undrar bara om det blir några nya frukter då insekterna knappt har vaknat än. Snötäcket ligger kvar överallt i trädgården och ruvar på läckerheterna i rabatterna. Jag har bara sett en och annan humla vilset vingla förbi och mina bin sover än trots att videkissarna är på gång att knoppas, undra om jag vågar ställa upp glasdörrarna, en varm och solig dag för att släppa in insekter och släppa ut doftsignaler till desamma. Annars har jag alltid mina myror, de kommer troget varje vår i en strid karavan från någon sprucken fog i en vägg eller golvplatta, de får jag hoppas på att de kan pollinera citronerna. Har även en järnspik i min kruka då en viktig mineral för citronträdet att trivas....och det gör det!

Citron på gång.

Här är mitt citronträd som börjat skjuta nya bladskott. Tack vare den varma solen och ljuset som återkommit till vår del av norden får trädet ny kraft. Så här mycket tillväxt som det är på gång nu har jag inte sett förut, så vi kommer säkert få en fin sommar i år. Med de nya bladen så kommer också knopparna, och vänta bara en vecka till så kommer doften av alla utslaga (ett positivt ord i denna mening) blommorna att bedöva våra sinnen i hela huset. Vi kommer att sväva runt på små vita kuddmoln av lyckorus i världens goaste doft, ja den slår alla andra växtdofter i mitt tyckande och förresten finns det extrakt av citronblommor i välkända parfymer, har jag hört. Lite avundsjuk blir jag när jag ser hur andra bloggare radar upp alla vårlökar som nu blommar i deras trädgårdar men jag vet att det finns mycket att vänta på för mina rabatter innehåller alltid många sorter av krokusar, narcisser, pärlhyacinter, tulpaner, hundtandliljor....och många många fler så jag får väl hålla mig till tåls ett par veckor till. Kanske det blir ett tröstinköp på trädgårdsmässan i Älvsjö nästa vecka, ingen blåsippa då bara priset är avskräckande men något litet gullit får säkert följa med hem. Det där med väntans tider..... är väl så sant, ändå!

Vårtecken.

Härliga tider annonserar sin ankomt med solens värme idag, för första gången i år har vi tagit kaffekoppen med ut och letat reda på trädgårdsstolarna i stugan för att ställa emot väggen och bara njuta och få lite färg på näsan ...inne kan man också följa vårens framsteg, jag har köpt några krukor vårlök, narcisser, pärlhyacinter och kungsängslilja och klämt mer dem i en glaskruka, se själva resultatet härintill på bilden, känner mig ganska nöjd och bra är att lökarna kan planteras ut och blomma igen till nästa säsong. Trädgårdsföreningens årsmöte är också ett vårtecken, som jag var på idag. Vi lyssnade på ett föredrag om rosor som fick oss alla att längta till sommaren men först får väl vår snön försvinna och därefter tinar väl odlingssjälen och grävlusten kommer åter...

Det börjar likna vår..

Här är en av mina "fådda" plantor, en primula av okänd art men jag har gett den min givares namn 'Karin'. Nu har jag fått andra sändningen från STA och det är det fullt med nya frön som ska läsas om och sås efter alla såkonstens regler. De flesta brukar jag så i lerkrukor och ställer ut, dels pga. platsbrist inne och så ska väl naturen har sin gång med sol och snö ömsom bearbetande det lilla fröet för att gro. Olika arter av primula utmanas varje år med mycket olika resultat, några bara försvinner och andra kan gå riktigt bra men har en kort livstid och smyger långsamt ut i det okända. Önska att jag kan få lära mig mer om släktet då det är en fin form på plantorna och med blommor som lockar till betraktan på ett mycket nära håll. Blommans mitt är likt ett öga, förresten har jag en sort som heter P.'Wanda withe a eye', och så vackert det är med "frosten", farinet(?) på aurikelblommorna och så doften av den 'gula', sen finns det även fyllda arter....m.mmm.

Meconopsis betonicifolia, Blå Bergsvallmo

Mina fröer av Blå Bergsvallmo har ju som sagt tidigare, grott och är nu omplanterade i större krukor, med smågroddarna planterade tre om tre. Krukorna är fyllda med såjord blandat med rhododendronjord och med en extra "dos" av benmjöl då plantorna helst ska stå i samma kruka en längre tid för att växa sig starka och få bli riktigt fina plantor och då kan långtidsgödsel passa bra. Snacka om grovjobb med fingertoppskänsla, ryggen värkte av spänningen att hantera så små plantor och jorden kladdade fast under naglarna så det var svårt att få isär groddarna en och en. Det blev 35 krukor 9x9x10 och det hela täckte halva mitt plantbord som jag brukar ha i växthuset, var ska de stå i natt? Och imorgon!

Vattna växthuset!

Nog är det väl vår på gång fastän det var -20gr i natt. Väven över mina sådder var fastfrusen i växthusväggen och slets sönder när jag som ett monster stövlade in och väcke växterna ur deras vintersömn. Krukorna var snustorra och det kan väl aldrig va bra så här års när solen värmer och lockar...några sådder inne har redan grott och snart behövs mer krukor att omplantera nykomlingarna i, en och en. Det är penseer, vita smultron, verbena. bukettviol, och en bytta aurikelmix.

Jag har två säckar ståendes i växthuset med hästgödsel och torv för om jag vattnar på dyngan kan förbränningen komma igång och värme ges till huset och växterna där ut i. Då blir mitt persikoträd nöjt, som brukar blommar tidigt, det får en egengjord frostvakt och mina bin, de brukar skynda sig att hjälpa till att pollinera. På soliga dagar står de i kö utanför växthuset för att bli insläppta till paradisblommningen. gud va jag längtar...förra årets skörd blev 30kg...plus alla persikor som mumsades direkt från trädet.