Mystiskt....

Här bredvid står min ...ja nu är vårlökens namn ett mysterium för mig fast alldeles nyss tog jag groddade frön och stoppade i såkrukor och trodde det var 'Gul myskhyacint', Muscari macrocarpum. Men det är ju det minst troliga då jag googlade sorten på nätet, men vad är det då? fick en ingivelse att kanske mina bloggvänner vet, annars får jag väl gå igenom Botanicus växtkatalog för det är nog där jag köpt moderplantan på bilden.
Fröna har jag haft på kylning nere i källarens kylskåp, ett speciellt för bara makens öl och mina frösådder. Tog en titt i morse och fick ett glädjerus....det var groddat till 90%! kvarstår nu namnet, visst är den fin, blommar i maj och doftar, tror jag. kan det vara en aftonstjärna? eller!? Svaret fann jag som jag misstänkte på Botanicus det var....

Bellevalia romana

Romarhyacint

Frankrike, Grekland

Vårtecken.

Nu är det äntligen dags för vårlökarna och smådjuren att vakna till liv efter den långa kalla vintern. Värmen och solen kom på allvar i helgen som var och då åkte utemöblerna och kaffekoppen ut på altan, njuta ska man men vem kan sitta still och se när ogräs och gamla löv ligger som skräp, nej här ska rensas, allt ska bort för att ge vårlökarna plats att sola sig i glansen de med. Jag har redan hittar ungersk tandrot, vintergäck, krokus, snöiris (reticulata), scilla, snödroppar både enkla och dubbla snart kommer ännu fler och jag längtar efter tulpaner, blodrot och alla olika pärlhyacinter, ja nu är den här, vår bästa tid.

Äppelträdsfrisering

Idag har det varit 8 plus och ett härligt vårväder en mycket lämplig dag för trädbeskärning.
Och på begäran tog jag beviskort före och efter, inte för att visa hur det ska se ut utan istället att det blir som det blir.
Trädet har säkert stått här i 40 år, så det är inte så konstigt att det säckade ihop i höststormen i fjol, en tredjedel försvann. Kvar blev ett snett och risigt Oranieträd men med de godaste päronsmakande äpplen, för god att göra sig av med och dess skugga är värdefull för mina magnolior på kompostlimpan bredvid. Mina träd får vara lite vilda av sig, de är så vackra när de blommar på höga spröt mot den blå himlen. Kan vara lite svårt att skörda men fåglarna få ta de högsta äpplena. Med sågen tog vi grenar som vägde för tungt över odlingslandet, det såg nästan ut som trädet tog en lättnande suck när grenen föll, kanske kan trädet nu stå kvar ytterligare 5 år, sen tar nog stormen resten av det åldrande trädet. Men sånt är livet!

Vintern rasar...våren masar.

Här uppe i norr är det inte helt säkert att våren är här för att stanna, dessutom tror jag att mitt gräs inte är hundra på att vintern har kommit. Förra året var det helt brunt och i år gör det sig inte besväret att gå i vila, se själv. Mitt andra kort är tagit med en tanke på kontraster, gammalt och nytt, det är en aurikel som skjuter nya skott på gammal ved, det är gulligt på något sätt. Helgen närmar sig med stormsteg, vårvindar friska, då är det sista chansen att frisera fruktträden så då har jag att göra. Min trädgård synas av många som går förbi i vårsolen och nåde den som låter bli att klippa....i a f om man är trädgårdsmästare.

Trädgårdsmässa i Kista.

Välkomstbuketten var upphängd i taket i Kista mässlokal, gräs och tulpaner, kändes som en lite ovanlig kombination då de två inte växer under samma tid i trädgården. Det stora, bulliga och fasta mot de smala vassa och yviga, ett bra uttänkt möte. Likaså var mötet med en sandstrand bakom nästa "utställarekrök" oväntat men gott, visst längtat man till sommaren med sol och värme. Synd bara att man inte har någon sjö att tillgå. De gräsliga gräsen är nog här för att stanna, mina egna sådda plantor har stått gröna genom hela vintern. visserligen har den inte varit någon speciellt lång eller kall vinter i år i zon 4 men ändå, gröna grästuvor är en sällsynthet i mars månad och väcker funderingar. Och nya grässorter är ju på gång, trots att jag är lite emot att gräs är odlingsvärt men jag har fått fröer av mina trädgårdskamrater som vill testa mig. Så därför jag har "lite" att göra med flera sådder än någonsin, alla möjliga sorter och då blir det allt eftersom fler och fler omplanteringar. Det jag inte har är plats! Hummmhmm... odlingstält i växthus kan ju gå men förra våren tog ju tomaterna stryk av kylan fastän de var väl in slagna i väv, döden tyckte de och dog tvärt. Så vad göra? Ett sovrum används ju inte längre och där finns det ett bord, ja vi får ta det så länge fast redan nästa vecka kan det vara fullt med krukor och spaningen efter mer plats startar igen. Mässan var trevlig i allmänhet och jag ska även till Älvsjömässan, måste ju bara kolla igen på allt fint, kanske köpa någon planta dock inte några frö...hoppas jag.