Härligt nu står mina trogna vänner på rad och vill bli sedda och beundrade som vårens primadonnor. Julrosen den vanliga vita, Helleborus nigra har verkligen fattat att det som gäller är att visa upp sitt överdåd, en fantastisk blomning i antal blommor och vit renhet.
Den sena eftermiddagssolen lyser lågt och kommer snett på och speglar med skuggorna över den fyllda ungerska blåsippans kronblad, en glimrande föreställning som ackompanjeras av transträckens trumpetande högt ovanför. Ja nu är det vår.
Krokusar av alla de slag har sin högtid nu, många har stått här på tomten sen huset byggdes och andra har jag beställt från Botanicus. Just denna vita med lila baksidor är säkert en specialare men som jag inte i stunden hittar namnet på.
Att klippa ner fjolårets tillväxt blir allt mer spännande, här är det den röda sockblommans blad som jag kapat för att de nya blommorna och bladen ska få fri lejd att växa upp utan besvär.De är en av många favoriter så här års. Detta växtsläkte, Epimedium är lätt att snöa in på, tänk så många namnsorter det finns, och så fina och lättodlade, därför blir den en klar favorit i skuggan.
Sist men inte mins är en samplantering från förra året som stått skyddat i ett kallt växhus över vintern och när värmen kom började det genast sticka upp nya spjut av Clematis heracleifolia, Blåklocksklematis och så en annan överlevare är den englandsinköpta Erodium, nävasläktingen som är lite förnämare och har lite svårare att klara sig ute i vårt svenska lite kallare klimat. Jag kan knappt bärga mig att få i morgon gå ut i det fina vädret och fortsätta trädgårdsarbetet...
